söndag 14 december 2014

Ja, jag faller för billiga trick



Jag får erkänna att jag är lite långsint. Jag har varit sur på Plantagen ända sedan de mopsade sig om jord som var vit och möglig och tyckte att det på något sätt var mitt fel. Eller att jag åtminstone borde acceptera det.

Jag har morrat och fräst att jag minsann ska gå ur kundklubben.

I dag kom det ett litet mejl, grattis på födelsedagen. Välkommen att hämta en rosbukett med sju rosor.

Mjahapp. Nådigt. Det kan jag väl göra. Och slut var det på buketter om sju rosor, så jag fick tolv. Stackars dig, sa kassörskan och log.

Ouäff. Nu retar jag mig på att jag faller för billiga trick, som gratisbuketter och så. Men lite trevligt är det allt.

torsdag 4 december 2014

Lite nya fröer har väl aldrig skadat någon?

Rackarns. Här går man och tror att man är lite halvt trädgårdstrött. Och så presenterar Impecta sina frönyheter för nästa år.

Mjo?

Det vore kul att testa:

LEJONGAPSRANKA 'Red Dragon'




Lejongapsranka. Sirlig och söt och samtidigt tuff.


Ja, ja. Eller varför inte:


SOLROS F1 'Suntastic Bicolor Rose and Yellow'

Solrosen Suntastic bicolor rose and yellow.

Eller. Snökärleksblomster. Snowstorm. Bara namnet.



SNÖKÄRLEKSBLOMSTER 'Snowstorm'


Den här är en självklarhet. Linnétagetesen Burning Embers:


LINNÉTAGETES 'Burning Embers'


Och så en lite smaskig en till köksträdgården. Med röda blad som kanske inte blir uppätna av de nedrans jordlopporna:


SALLADSSENAP 'Moutarde Rouge Metis'

Salladssenapen Moutarde Rouge Metis.


Sedär, det var ju inte så farligt. Blev inte så många, Eller?

lördag 29 november 2014

Det blev gran trots allt!



Och här är bildbeviset. Nu kan de läbbiga ungdomarna inte säga något om att vi inte har gran när de hälsar på över jul.

Moahahahaha.

Visst blev den fin? Två ikealjusslingor och en packe spik. Lite då där darrigt Karl-Bertil Jonssonstuk på modellen.

Det var mannen i mitt liv som spikade, det är så kul att se hur olika stil man har. Hade jag gjort det hade det nog blivit väldigt djupa "grenar". Nu blev det så här. Finemang.

onsdag 19 november 2014

Brunt är fult! Jättefult!

NÄÄÄÄÄJJJJJ! Jag skiter i Piet Oudolf och hans bruna spröt som ska vara vackra även under vintern.

Det är ju inte ens vinter. Allt är geggigt och slemmigt och fult och - brunt.

Blä.


 Vissen skogsaster.


 Fd potatisland. Se hur ogräset trivs runtomkring - redan.

Fd pampig kransveronika. Nu bruna rishögar.


Tycker mig skönja något rosa. 


Döende sallad. I geggigt köksland.


Möjligtvis okej.


Tapper.


Ännu tapprare.


På väg att bli BRUN.




Solros som vält. Fröna är en geggig massa.


Också en solros. Jag och fåglarna gråter ikapp.

Men annars är jag en positiv och glad människa.
Lägg också märke till hur kvickroten skickar upp glada gröna blad.
Men vem orkar rensa ogräs så här års?
Snälla, ni som orkar. Berätta inte.

lördag 8 november 2014

Mogna blev dom, söta är de




Blir sugen på att testa det här. Vad gör du på dina vindruvor som är goda, men som du inte kommer att hinna äta innan de blir dåliga?

fredag 17 oktober 2014

Fackellilja - också en skön typ!





Den här växten vann jag på ett STA-lotteri, det måste ju ha varit i fjol? Då stod det raketblomma på etiketten, men när jag bildgooglar så ser jag ju att det är en fackellilja jag fått.

Häftig.

Så tacksam för allt som vill blomma just nu (h-j-ä-l-p det ska bli frost till helgen), och dessutom blomma med lite knalliga, glada färger.

Men undrar just om vi ses igen? Zon 2 fick jag just reda på, i gynnsamma lägen . . . Men den har ju uppenbarligen överlevt en vinter i alla fall.

tisdag 7 oktober 2014

Elm hateth man - and waiteth

I helgen som var fick jag en hel del gjort i trädgården, jätteskönt faktiskt. Och inget finlir som att plantera roliga växter eller så. Nej, här var uppdraget att elda så mycket som möjligt av syrénris som eldningstunnan bara kunde svälja.

Tunnan stod och hoppade kan jag lova.

Vi har ett gammalt hus och en gammal trädgård. Av den gamla trädgården finns nästan inget kvar, förutom syréner som fått växa till gigantiska träd. Har ni någon aning om hur hårt syrénträ är? Tungt som bly och tätt som ett gammalt päronträd. Hårdare än ek, jag lovar.

Varje stam som vi fällt måste strippas från grenar för att senare kunna huggas upp till ved. Grenarna är mitt jobb.

Nu undrar du varför i hela friden jag valt den här rubriken till mitt inlägg. Lugn, lugn. Det kommer.

Som avstjälpningsplats har jag valt en stenhäll under vår gamla alm. Nu kommer det.

Almen har värdigt meddelat att den är på väg att dö. Den är inte nöjd. Den borde leva i 300 härliga år till, minst, tycker den.

Jag håller med. Försöker förklara att det inte är mitt fel att saven inte når upp till de högsta grenarna. Att löven vägrar stanna kvar. Nu har ett andra stadium inträtt, barken. Barken glider av grenarna som är döda.

Vi borde ha hjälpt almen att göra sig av med de största grenarna som är drabbade. Det har inte blivit av. Så under tiden som jag drog fram syrenstammarna från sin plats under almen tittade jag oroligt upp mot den gamla madamens lyfta armar. Tänkte hon dänga till mig i huvudet bara för att? Ge mig en nackstrykare så det heter duga?

Jag pratade ursäktande och jobbade på så fort jag kunde. Tänkte på det gamla engelska ordstävet Elm hateth man and waiteth.

Almar fäller ju själva grenar efterhand. Det kändes som någon var grinig på mig, och väntade . . .

















Älskade alm. Du är vår trädgårds prydnad, i vilket skick du än är. Jo, vi ska hjälpa dig med några grenar, men de ska kapas med generösa stubbar. På stubbarna ska jag låta vackra klematis klättra så att du kan låtsas att det är dina löv.

Det ordnar sig. Jag lovar.